Förra helgen bestod av en massa poker. Jag befann mig på en av Stockholms pokerklubbar där jag ägnade mig åt de flesta kortspel jag kan under en och samma helg. Det spelades turneringspoker, cashgame, kinapoker, givar och så det otroligt roliga spelet tecken. Tecken är ett mycket bra spel att öva sig på att läsa sina motståndare. Jag hade inte spelat det sedan högstadiet men minns att jag hade en fallenhet för spelet och brukade vinna. Denna gång gick det inte lika bra även om vi vann till slut strax före våra motståndare. Att spela ett sådant spel mot duktiga pokerspelare ska man nog skippa, i alla fall om man spelar om pengar.

På fredagen fick jag mig en lektion i att inte underskatta sina motståndare. Allt som oftast finns det folk vid ett cashgamebord som inte borde sitta där på grund av sin höga promillehalt. Denna kväll var det fler än vanligt och jag lyckades hamna vid bordet som en av de få nyktra personerna. Jag kände mig varm i kläderna och kände att jag läste av mina motståndare en efter en och tog deras marker. Killen två hack till vänster var jättefull och jag bara väntade på att komma i en pott med honom eftersom det kändes som lätta pengar. Han kunde knappt reglerna för stringbet och missade nästintill alla höjningar. Om han skulle syna 30 så slängde han in tre marker i tron om att det var en syn men eftersom ”one chip rule” gäller så blev det automatiskt en höjning till 300. Flera diskussioner uppkom under kvällen och till slut började han gå mig på nerverna men kände ändå att det var värt att sitta kvar eftersom värdet var så pass bra för att säga nej. I en pott hade jag toppar, killen betade och jag slog om. Han steksynade och jag visste att jag hade honom slagen. På turn kom en blank trea. Han synade min bet och jag kunde riktigt känna hur han skulle försöka hitta på något på river. På river kom ytterligare ett blank kort, en åtta. Han ställde in blixt och jag synade blixt för jag var så säker på att jag hade honom slagen. Killen visade upp 8-3 för två par. Jag blev frustrerad och gick från bordet. Jag ställde mig i baren och gnällde över vilken fisk han var och hur dåligt han spelade. Till slut fick jag veta att han är en riktig gammal pokerräv och tydligen jätteduktig egentligen. Han hade alltså suttit och spelat jätteslaskigt i väntan på att någon fisk skulle nappa på betet och då skulle han hugga och vinna storkovan. Denna gång hade han även tur med träffen men det spelade ingen roll. Efter den potten så har jag bestämt mig för att aldrig mer låta mig överlistas och framförallt att inte underskatta mina motståndare.

Förutom den egna söndagsgrinden håller jag alltid ett öga på söndagarnas turneringar på PokerStars. Denna söndag var det extra roligt då hela fyra svenskar var kvar när två bord återstod i Sunday Million. Till slut var det finalbord och tre svenskar återstod, en av dessa stod till slut som segrare. Även denna gång var det en Linköpingsbo som tog hem segern. Stort grattis till segraren ”ZIGENAAREN” som tog hem förstapriset på över 250.000 dollar. Även grattis till ”Ravanelli” och ”PokiAnn”.

Den övriga veckan har för min del bestått av en massa pokerrelaterat jobb. Bland annat fick jag chansen att utmana kändisarna som ska vara med i vårens säsong av Pokermiljonen. Tillsammans med Pokerevent hade Niklas Gustafsson tränat upp dem och jag måste säga att han gjort ett förträffligt jobb. Alla vi inbjudna ”pokerrävar” fick en match och tro mig, det kommer även pokerproffsen att få.

Det börjar närma sig vår och sommar, hur otroligt det än kan verka i snöslasket och minusgraderna. I början på juni drar årets WSOP igång och satelliterna till mainevent är i full gång. WSOP förra året lockade nästan 9000 spelare från hela världen.

Snart är det dags för Dortmund. På torsdag är det dags för den efterlängtade EPT-touren att fortsätta. Direkt efter Tyskland är det Polen på kalendern. Båda turneringarna är slutsålda. I slutet av månaden är det dags för finalen i det ljuvliga Monte Carlo. PokerStars kommer att få tillökning i teamet med några intressanta namn, håll utkik här efter vilka dessa är under veckan som kommer. Jag kommer självklart att vara på plats och ge er det senaste här i bloggen.

Igår la jag mig framför tv:n för att slötitta lite på TV4:s nya satsning ”PokerFejs”. Ett underhållningsprogram där deltagarna ska svara rätt på ett antal frågor och den som har minst åker ut om inte någon annan trycker på knappen för att slippa åka ut utan pengar. Extra roligt var det denna kväll eftersom min vän Cecilia Möller var med. Cecilia och jag har spelat poker ungefär lika länge, hon är tillsammans med proffset Daniel Larsson. Cecilia är supersnygg och mycket flamsig. Detta ger nog de flesta intrycket av att hon är rätt ytlig och inte speciellt smart men ack så man kan bedra sig. Hon är medlem i Mensa, pluggar Biomedicin på universitetet och är mycket allmänbildad i övrigt. Detta fick vi även se prov på då hon ledde från början och spelarna åkte ut en efter en eftersom de underskattade henne. Till slut var de bara två kvar och Cici ledde över sin motståndare. Tyvärr missade hon en fråga vilket gjorde att motståndaren gick om henne med en poäng och eftersom hon är en riktig gambler tryckte hon inte på knappen och var den sista deltagaren att få lämna utan en krona på fickan. Men vad spelar det för roll när hon kammar hem större summor än så på sitt pokerspel? Ett tips till alla er fördomsfulla pokerspelare där ute i landet, lär er konsten att inte underskatta någon, det kan stå er dyrt.